Amorteringslättnader fortsätter att vara en het fråga när ekonomiskt stöd till hushållen diskuteras. Entusiasmen hos låntagarna är begränsad, men intresset är starkare nu än under pandemin.
Flera ekonomer pekar på vikten av ett buffertsparande på banken som komplettering till avbetalningar på lån.
Under valrörelsen aviserade bland annat Moderaterna att tillfälliga amorteringslättnader, likt de lättnader som infördes under pandemin, återigen bör införas när hushållen står inför ett extremt tufft 2023 med fördubblade boräntor och brant stigande energikostnader. Regeringens entusiasm för åtgärden har dock svalnat efter att både Finansinspektionen, Fi, och Riksbanken riktat hård kritik mot förslaget och pekat på att det är fel väg att gå. De senaste veckorna har regeringen sagt att frågan måste stötas och blötas samt diskuteras med Fi och Riksbanken innan beslut fattas.
En ny undersökning av Demoskop, på uppdrag av SEB, visar att låntagarnas entusiasm för lättade amorteringskrav är högre nu än under pandemin. Även om bara var femte skulle ansöka om amorteringslättnad om möjligheten införs.
Varför ökar intresset?
”Läget är i dag helt annat jämfört med under pandemin. Då var ränteläget fortfarande rekordlågt, många sparade i ladorna när man inte kunde konsumera som vanligt samtidigt som staten stöttade med bred krispolitik. Nu är räntorna mer än dubbelt så höga, inflationen på den högsta nivån sen början 90-talet och ingen krispolitik till hushållens undsättning har införts”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.
Det är låntagare i åldrarna 25 till 49 år som är ivrigast på att få lindrigare krav. Här är det var tredje som gör tummen upp. Även boende i storstäderna är mer positiva till lättnader än övriga.
”Sammantaget upplevs nog kriskänslan mer nu än under pandemin vilket ligger bakom att fler hushåll är intresserade av en amorteringslättnad.”
Av de som vill amortera mindre anges främst högre ränte- el- och drivmedelskostnader som skäl.
Vad säger det om hushållens marginaler?
”Beredskapen är trots det relativt god hos många hushåll. Det är fortfarande en bra bit upp till bankernas stressränta på 6 procent och uppemot två av tre hushåll klarar av en oförutsedd utgift på 30.000 kronor. Många kommer därför att klara av denna tuffa tid men det kommer svida i plånboken”, säger Américo Fernández.
Robert Boije, chefsekonom på bolånebanken SBAB, tror att dagens låga intresse för amorteringslättnader kan stiga.
”Vi har inte sett slutet på den här krisen. Skulle arbetslösheten öka betydligt mer än vad som nu ligger i korten skulle det troligen vara fler som vill använda en amorteringslättnad.”
Behövs lättade krav?
”I kristider är det bra att ha ordentliga lättillgängliga buffertar. Problemet med amorteringskraven, även om de troligen bidragit till att minska skuldtillväxten, är att de ger en kraftigt försämrad likviditet för hushåll i ett läge med hög inflation och rusande elpriser. Sparandet har bundits fast i bostaden”, säger Robert Boije.
Han anser att Finansinspektionen bör lätta på skuldbegränsade åtgärder, som i dag bland annat består av ett bolånetak på 85 procent samt amorteringskrav.
”Bolånetaket tvingar låntagaren att låsa fast stora delar av sitt likvida sparkapital i bostaden. Den aspekten bortser våra ansvariga myndigheter från.”
Synen på nödvändigheten av lindrigare amorteringskrav i kristider skiljer sig åt mellan låntagarna. När Novus, på uppdrag av SPP, nyligen ställde frågor kring ämnet var det flera negativa röster än positiva. Drygt var tredje anser att minskade krav på amorteringar vore negativt.
Hur pengarna skulle används om kraven lättar skiljer sig också åt. Den största gruppen, drygt hälften, byter ut amorteringar mot sparande. Däremot är det 32 procent som använder pengarna till energiräkningar och räntebetalningar.
Bolånebankens chefsekonom framhåller att en fördel med temporära amorteringslättnader är att det inte belastar statsbudgeten.
”Men åtgärden hjälper enbart bolåntagare. Samtidigt är det i hög grad just de mest belånade som drabbas hårdast av den oväntat snabba och uppgången i räntor och energipriser.”
Han tror att fler grupper kan behöva ekonomiskt stöd under nästa år.
”Här bör temporära höjningar av bostadsbidrag och pensionstillägg vara någorlunda träffsäkra åtgärder”, säger Robert Boije.
Mats Nyman, placeringsstrateg på Handelsbanken, menar att en rejäl sparbuffert bör prioriteras även om det är lockande att betala av på lån när räntorna stiger snabbt. Vilken strategi som är bäst avgörs också av hur hög den enskildes skuldsättning är.
Ett grundläggande råd är annars att betala av på lån med riktigt höga räntor, som kreditkortsskulder och konsumtionslån.